Fortsätter jobba hemma den här veckan och tar tunén till Växjö och Lilla Grönkulla nästa vecka istället. Vädret skulle ändå bli regnigt och det är bara minimibemanning på kontoret i Växjö den här veckan. Åker upp till Morgan och gänget nästa vecka istället, då är det också lite fler på plats. Nu blev det också jag som fick vara kattvakt idag efter att han fått narkos igår. Constanze har varit iväg på en auskultation idag hon hade svårt att boka om och för min del var det en lugn vecka.
Hela ledningsgruppen är på semester nu i fyra veckor så jag har ”jouren” om det skulle hända något. Hade ändå tänkt jobba det mesta här i juli och ta min ledighet i augusti när vi har gäster från Tyskland. Det är rätt skönt att ha tid att jobba ifatt på sommaren, planera hösten och hinna sätta lite riktning innan alla kommer tillbaka från semestrarna. Sista veckan av de fyra, i skarven juli/augusti, åker jag upp till Linköping som vanligt hela veckan för att förbereda så långt jag kan innan gänget kommer tillbaka. Sedan blir det full fart. igen. Blir en kul och spännande höst!
Min jobbarkompis här hemma däremot är det lite synd om. Jag var till veterinären med honom igår för att han fått någon skada på en baktass ute i det fria. De behöll honom, sövde honom och fick plocka en väldigt söndertrasad klo på höger baktass helt. De trodde att han fastnat någonstans när han klättrat och fått sparka/klösa sig loss lite för våldsamt och skadat klon. Turligt nog var alla de andra klorna hyfsat ok även om han går hårt åt dom där ute. Nu blir det tratt några dagar för att skydda såret och uppåt en vecka som innekatt tills det läker och sluter sig lite grann runt vulvan igen. Sedan tar 2-3 månader innan klon vuxit ut igen, sa veterinären.
Igår på eftermiddagen när vi kom hem efter sövningen var han fortfarande rätt groggy och vinglade bra. Han var också väldigt trött samtidigt som han varväldigt hungrig. Gissar att han fått något opiat för han hade stora pupiller hela kvällen och ögonen öppna nästan hela tiden, även när han vilade. Han låg mest på golvet och tittadepå oss eller lite tomt framför sig. På natten kom sedan krafterna sakta tillbaka och han höll oss vakna en hel del. Idag däremot verkar allt vara mer normalt även om han fortfarande är lite håglös och långsam. Svårt att veta om det är uppgivenhet för att han har tratt och inte får gå ut eller om skadan fortfarande tar energi.
