Lilla Grönkulla

Lilla Grönkulla genom tiderna

Lilla Grönkulla byggdes 1910 som herrgård till Gårdveda Gård. Det har bland annat tillhört familjen C. A. Alm som drev motorfabriken i Målilla på 30-talet. Det har även varit känt som ”spökhuset” och det har spelats in film här.

Sammanfattning

Historien om Lilla Grönkulla är baserad på historiskt material, muntlig tradition från trakten och en del artiklar från lokalpressen.

Stort tack till Gert Schuld som ställt sitt material om huset till förfogande och Kerstin Jeppsson som hjälpt till med uppgifter runt sin morfar C.A Alm. Vi tackar också särskilt Göran Stenfelt som kunnigt har utforskat några intressanta teman runt huset, området och personerna som bott här.

Kompletteringar och rättelser mottages tacksamt liksom allt historiskt material om huset.

Har även samlat lite mer historiskt material om området kring Lilla Grönkulla på ett par särskilda tema-sidor (se länkar):

1. Järnvägen Virserum-Hultsfred (smalspåret) som går nedanför huset.
2. Sjuksköterskornas stuga nere vid stranden.

1800 - 1900 Talet

Rötterna i Gårdveda Gård

Rötterna i Gårdveda Gård

Området runt Lilla Grönkulla var vid slutet av 1800-talet och 1900-talets början en del av ett stort gods med centrum och bas i Gårdveda Gård. Godset inkluderade på sin höjdpunkt en stor del av gårdarna runtomkring inklusive Grönkulla, Ljungby mfl. Godset skall ha omfattat över 1 000 ha.

Den gamla herrgården (eller “Slottet”, se bilden till vänster) på Gårdveda Gård brann ner 1903 efter en olycka med en tappad fotogenlampa. Grunden finns fortfarande kvar vid magasinet på Gårdveda gård.

Ägare till Gårdveda var August Asplund och han finns i Gårdvedas husförhörslängder för tiden 1896 – 1903 upptagen som handlande. Asplund flyttade efter branden tillfälligt in i den då nybyggda kontorsbyggnaden på gården och familjen bodde därefter på Botesgårds Säteri under perioden 1903 – 1913 under perioden fram till Lilla Grönkulla byggdes.

Fastigheten Lilla Grönkulla bildas genom en avsöndring från Grönkulla som fastställdes den 10 maj 1897. Arealen är då drygt 3 ha och fastigheten får beteckningen Grönkulla 1:3.

Fastigheten Grönkulla 1:2 på ca 1800 kvm bildades på samma sätt redan den 28 maj 1880 för att användas till “Grönkulla skolhusplan”.

1910 - 1935

Från 1910, Storgodsägare August Asplund.

Från 1910, Storgodsägare August Asplund.

Lilla Grönkulla byggdes 1910 som herrgård till Gårdveda gård. Det tog tre år att bygga huset eftersom man bara arbetade sommartid och bygget kostade enligt räkningen 1.200 kronor.

Enligt husförhörslängderna finns August Asplund och hans fru Emma Kristina på Grönkulla från 1913. Där står August som trävaruhandlare och också att han är född i Mörkö församling i Södermanland.

Bilderna från den här tiden visar ett relativt tidstypiskt herrgårdsliv med mycket tjänstefolk och aktivt socialt umgänge. Bilden till vänster kommer enligt uppgift från ett Folkpartimöte (eller snarare från någon av de historiska grenar som under perioden fram till 1934 föregick bildandet).

Runt Lilla Grönkulla fanns flera mindre hus. På fastigheten närmast upp längs vägen på höger sida fanns torpet “Göranslund” som på den tiden användes som tjänstebostad.

Från tiden när Lilla Grönkulla byggdes berättas i trakten en historia om en bror till Asplund som kommit hem från Amerika och sedan försvunnit spårlöst vilket givit upphov till de i trakten välkända spökryktena.

Det berättas att bröderna, när brodern skulle åka tillbaka till Amerika, tillsammans skall ha åkt en sista runda runt ägorna på vägen till järnvägsstationen och att Amerikabrodern inte setts till sedan dess. 

I en variant som stått i tidningen berättas att brodern mördats och ligger begravd under huset. Han skall ha försvunnit spårlöst ungefär samtidigt som order gavs om att sluta gräva vid 1/3 källare under Lilla Grönkulla.

Lite efterforskning runt den här historien visar att August Asplund innan han kom till Gårdveda Gård 1896 funits upptagen som handlande i Målillas husförhörslängder under Målilla Järnvägsstation 1890 – 1895. Han finns även upptagen i en inflyttningslängd från 1887 där han står som inflyttad från Oskarshamn. Där står även en annan Asplund alldeles ovanför, en apotekselev C. A. Asplund, även han inflyttad från Oskarshamn (en bror?).

Det finns även en födelsenotis i Mörkö församling på Per August Asplund som son till trädgårdsmästaren på Engelholms Slott August Asplund och Gustafa Andersson. När man letar efter syskon till August Asplund hittar man i 1858 års husförhörslängd tre syskon. Det är Christina Augusta (äldre syster), Emelie Charlotta (yngre syster) och Carl Victor Emil (yngre bror).

Det är väl därmed klarlagt att August Asplund faktiskt hade en bror och att det sannolikt är så att brodern som apotekselev också flyttat till Målilla 1887 från Oskarshamn. Vad som sedan hänt brodern vet vi ännu inte.

August Asplund driver Grönkulla och troligen flera andra gårdar runt omkring inklusive Gårdveda och Ljungby vidare. Den 17 december 1917 gör han en så kallad “ägarstyckning” av fastigheten Grönkulla 1 (om ett 1/4 mantal). Här skapas huvuddelen av den nuvarande fastighetsindelningen. De tidigare gjorda avstyckningarna av Lilla Grönkulla (1:3) från 1887 och Grönkulla skolhusplan (1:2) från 1880 nämns och bekräftas här också.

Den 25 januari 1924 dör August Asplund. Han valde att bli begravd på kyrkogården i Järeda, nära sina älskade andjaktmarker uppe runt sjön.

Hans och hustrun, “Madame” Emmy Kristina Asplunds (född Ljungström) gravsten står fortfarande kvar där. P. A. Asplund står för Per August som var Asplunds dopnamn.

I ett testamante daterat 7 november 1930 utses Häradsdomaren Karl Olsson  att efter Emmy Asplunds död ta hand om Grönkulla mfl fastigheter för att sälja på offentlig auktion. Utnämningen av Karl Olsson är bekräftad i domstolen (Aspelanda Härad) den 18 november 1930.

Emmy Asplund dör den sista december 1934 och därefter säljs fastigheten Lilla Grönkulla med ett köpebrev daterat 22 mars 1935.

1935 - 1937

Walfrid Sandvall

Nästa ägare av Lilla Grönkulla blev Walfrid Sandvall och hans hustru Selma.

De köpte inte hela Lilla Grönkulla (då Grönkulla 1:3) utan enbart huset och det närmaste området runt huset, ca 9000 kvm, styckades av och fastigheten Grönkulla 1:15 bildades i sin nuvarande form. Han köpte samtidigt även fastigheterna Botesgård 1:5 och Grönkulla 1:9.

Om Walfrid Sandvall har vi annars bara hört att han skall ha skjutit vilt omkring sig för att skrämma bort eventuella besökare eller spöken. Han nämns även som Sjökapten Sandvall men det är obekräftat.

1937 - 1941

Fabrikör C.A. Alm med familj

År 1937 övertogs fastigheten av fabrikören C.A. Alm från Målilla.

Carl August Alm var född i Enerum, Vena 1872 och kom 1892 till Gårdveda Gård som gårdssmed (mästare). Han tog efter rekryten värvning som Husar i Smålands husarregemente för Gårdveda gårds rusthåll 1894-98 och var från 1896 skriven på Botesgård.

Efter en period på Hultsfreds gamla snickerifabrik och Målilla träförädling startade han Målilla Mekaniska Verkstad 1907. Med sitt brinnande motorintresse och små medel etablerade han där en mycket framgångsrik tillverkning av förbränningsmotorer.

C. A, Alm och hans hustru Emma bodde under den här perioden i ett hus inne i Målilla i närheten av verkstaden. Det huset var 1911 det första i Målilla som fick elektricitet via en gemensam likströmsgenerator ihop med verkstaden. Paret fick under perioden 1898-1911 sju barn varav fyra söner kom att vara mycket aktiva i familjeföretagets utveckling.

Firman expanderade och år 1931 köptes det anrika och större Bruzaholms Bruk. C.A.Alm övertog själv driften för detta och flyttade med sin familj till Bruzaholm.  Ansvariga för verksamheten i Målilla blev sönerna Erik och Axel.  År 1937 ombildades både firman i Målilla och Bruzaholms Bruk till aktiebolag.

C.A Alm blir 1937 ägare av Grönkulla gård “om 1/2 mantal” som då inkluderar Lilla Grönkulla.

Han moderniserar direkt Lilla Grönkulla vad gäller värme, vatten och avlopp. C.A Alm lät installera centralvärme i huset som dessförinnan värmts enbart med kakelugnar. Han installerade även den stora fina vedpanna av årgång 1936 från Bruzaholms Bruk som fortfarande finns kvar i källaren och fungerar utmärkt att värma hela huset med.

År 1939 dör hustrun Emma och C.A. Alm drar sig tillbaka från det krävande industrilivet. Han flyttar då tillbaka från Bruzaholm till Lilla Grönkulla för att enbart ägna sig åt skötseln av sina gårdar och odla sitt intresse för jakt och fiske.

Efter några år tar sonen och ingenjören Erik Alm över Lilla Grönkulla under en period medan han bygger sitt hus på Doktorsvägen i Målilla. Om Erik går det historier att han på samma sätt som sjökapten Sandvall skall ha suttit med hagelbössan laddad.

Familjen Alm sålde sedan Lilla Grönkulla i oktober 1941 men behöll några kringliggande fastigheter, inklusive Botesgård 1:5 (marken till gamla torpet Göranslund) och Grönkulla 1:16 med “Badboden” nere vid stranden.

Målilla Mekaniska Verkstad (CALMO) ligger nu inom det område som Målilla-Gårdveda Hembyggdsförening förvaltar och de sista motorerna finns på Motormuseum där. Föreningen arrangerar varje år i början av augusti det välbesökta Motorns Dag i C.A Alms anda.

Det finns en släktbok “Familjen C. A. Alm, Släktbok i ord och bild” skriven av Kerstin Botesgård Jeppsson som är dotter till C.A Alms dotter Greta Botesgård f Alm. Boken skildrar Carl August och Emma Alms anor och ättlingar hela tolv generationer bakåt i släkten.

1941 - 1945

S. H. E. Lagergren

Under perioden 1 oktober 1941 till 28 mars 1945 äger en S. H. E. Lagergren Lilla Grönkulla. Även Lagergren omnämns i någon källa som “kapten”.

1945 - 1984

Lärarfamiljen Liw

Huset såldes på nytt och ägare blev folkskollärare John Erhard Liw från Flaten. Köpeskillingen var 24.000 kronor och huset var 1945 brandförsäkrat för 35.000 kronor.  

Erhard Liw var född 1900 och skall ha haft ett stort intresse för rymden och stjärnorna.

År 1956 köper Erhard till grannfastigheten Botesgård 1:5, där en gång det gamla torpet Göranslund låg, från familjen Alm.

När maken avled 1971 blev änkan Karin ensam kvar i huset. Hon levde länge kvar och var på slutet en äldre dam med vitt hår och oftast svarta kläder. I den stora salongen hade hon enbart en flygel. Ända fram till slutet hade hon inget rinnande vatten inne i huset utan hon hämtade allt sitt vatten i brunnen nere i trädgården.

Det var under den perioden när Karin länge levde ensam kvar i huset och under tiden efteråt när det stod tomt som huset fick sitt allmänna rykte som “spökhus” här i trakten. Huset låg väldigt förfallet, som ett riktigt klassiskt “kråkslott”, bakom en stor förvuxen granhäck. Många personer smög under den tiden omkring här ute för att få en skymt av spöket.

Om spöket var Karin i sitt vita hår och svarta kläder eller verkligen fanns vet ingen. Klart är dock att huset användes av traktens ungdomar som spännande utflyktsmål. Medvetet arrangerade spökerier av typen skor som flyttas med fiskelina och annat för att skrämma tjejerna i gänget in i famnen på de tuffa (eller smarta) killarna var dock standard.

Även från den här tiden finns en historia som spätt på spökryktena. Karin Liw skall en period ha haft besök av en vän från Amerika som efter en tid dog. Här skall det dock finnas en polisutredning som tydligt avfärdar alla spekulationer och visar på en naturlig död.

1984 - 1989

Ingemar Olsson

När Karin Liw avled i september 1984 ärvde Ingemar Olsson Lilla Grönkulla och dessutom de kringliggande fastigheterna Grönkulla 1:9, Botesgård 1:5 och Botesgård 1:9.

Ingemar var äldste son till Karins då nyligen avlidna svägerska Hedwig Olsson och hennes man Elis Olsson. Familjen kom från Värmland. Elis skall ha varit född 1878 på det stora godset Sunnerstaholm. Han var, trots ett svårt handikapp från polio som gjorde att han satt i rullstol, en mycket framgångsrik affärsman och drev Elis Olssons Maskinaffär.

Sonen Ingemar föddes tidigt, redan när Hedwig var 18 år, och hade även han polio. Trots en tuff start blev även Ingemar en framgångsrik affärsman som under många år levde och arbetade i Brasilien innan han vid hemkomsten bosatte sig i Norrköping. 

Ingemar hade stor känsla för området runt Lilla Grönkulla och hade redan i september 1982 köpt fritidsfastigheten Grönkulla 1:16 nere vid Melsjön av familjen Alm. Där fanns ett mindre fritidshus precis nere i strandkanten, den sk “badboden”, och ett litet förråd.

Ingemar kände dock snabbt att han inte riktigt orkade med att ta hand om det svårt förfallna Lilla Grönkulla på rätt sätt och försökte hitta en köpare.

Under 1988 såldes Lilla Grönkulla först tlll Jerzy Kasprzcyk med rötter i Polen som ville använda det för att göra film. Efter att han haft tillgång till huset under sommaren backades sedan affären helt vid det planerade tillträdet i oktober.

Under 1988 beslutade också vägverket att bygga ut landsvägen med en ny sträckning förbi Grönkulla. I samband med det  löste man in och rev torpet som stod mitt i vägen nedanför Lilla Grönkulla på fastigheten Grönkulla 1:3.

Ingemar sålde sedan Lilla Grönkulla till Gerd Schuld och Laila Nilsson med tillträde den 21 april 1989. De övriga tomterna behöll familjen ända fram till 2013 när Ingemars dotter Carina Ohlsson Melin valde att sälja till oss här på Lilla Grönkulla.

1989 - 1997

Gert Schuld

Gert Schuld och Laila Nilsson övertog huset för 270.000 kronor på våren 1989 och inledde ett väldigt omfattande räddnings- och renoveringsarbete. Huset var då i uruselt skick och krävde mycket arbete att återställa.

Gert som är tysk keramikkonstnär försökte med begränsade resurser och hårt eget arbete renovera huset i en stil relativt nära det gamla originalet. Renovering invändigt gjordes för att ta fram ytor och rymd. Det fina furuarbetet på väggar och tak på övervåningen har gjorts under den här perioden. Badrummet på övervåningen byggdes och kläddes med marmor. Det var även då badrumsfönstret på framsidan tillkom.

Huvudentrén flyttades till sin nuvarande centrala placering och en mindre toalett gjordes i ordning direkt innanför till vänster där den ursprungliga entrén var placerad. Trappen på framsidan byggdes i ölandssten. Under den här tiden installerades även den djupborrade brunnen till färskvattnet,

Att lägga nytt plåttak var dock inte aktuellt ekonomiskt utan Gert beslutade sig för att ge sig på mastodontutmaningen att lägga ett klassiskt “sticketak” av trä av den typ som ofta finns på gamla kyrkor. Till det gick det åt omkring 5.000 takplattor och ca 35.000 spik. Allt trä i taket hade vuxit på fastigheten och Gert fällde och hyvlade virket själv.

Under en period runt 1993-94 drev Gert och hans familj ett Spökcafé i huset. Han hade även planer på att tillsammans med smalspårsföreningen bygga och öppna en “Grönkulla Station” som turistattraktion vid järnvägen nedanför huset.

Bilder på huset från den här tiden har jag lånat av Gert och scannat in.

Gert bor fortfarande idag kvar i trakten som konstnär. Hans konst finns beskriven på www.skallagrim.se.

1997 - 2007

Familjen Pandikow

Familjen Pandikow med rötter i Tyskland köpte huset i oktober 1997 för 1.350.000 kronor. Under sin tid här fick Asmus och Kartinka tre döttrar som trivdes utmärkt med att växa upp på Lilla Grönkulla. Salongen användes under den här tiden till en relativt avancerad musikstudio.

Även familjen Pandikow renoverade en hel del på Lilla Grönkulla, dock nu med tydligt mer modern inriktning och mindre försök att bevara det gamla.

Huset fick nya ytskikt både utvändigt och invändigt.  Mycket av det gamla mörkare träet och teglet togs bort eller målades om/över i ljusare färger.

År 1998 fick huset nya ytskikt invändigt (gips) och tapetserades om. Ett modernt kök installerades och badrummet renoverades om. Oljepanna och tank installerades och huset ställdes om till att huvudsakligen värmas med olja även om den gamla vedpannan behölls som alternativ.

Fasaden blästrades och putsen renoverades år 2001. Det stora trädäcket mot sjösidan på 110 m2 tillkom 2002 då även tvättstugan i tornrummet renoverades efter en vattenskada. Trädäcket på framsidan på runt 40 m2 byggdes 2004.

Familjen sålde huset sommaren 2007. Man flyttade, efter en sejour utomlands, till sin nybyggda villa utanför Stockholm under 2008.

2007 - NU

Klas Liljegren

Sedan juli 2007 är Lilla Grönkulla familjeställe och rot i Småland åt Klas Liljegren. När huset köptes levde och arbetade Klas sedan många år nere i Berlin där han då var VD på Vattenfalls tyska försäljningsbolag.

Klas mamma Elisabeth Numé flyttade in från Alvesta för att hjälpa till att ta det stora ansvaret som förvaltare och hon bodde sedan permanent på Lilla Grönkulla ända fram till sommaren 2018. Efter något år träffade hon sin man Ove Lord och tillsammans har de båda med kärlek sett till att Lilla Grönkulla blivit vad det är idag, både utomhus och inomhus.

Under åren har Klas renoverat mycket på Lilla Grönkulla. Några exempel är det fina plåttaket med traditionell skivtäckning och ett klassiskt bibliotek med väggfasta ekbokhyllor. Under 2021-22 har också de klassiska kakelugnarna och de andra eldstäderna gjorts i ordning så att vi har eldningstillstånd för första gången på över 50 år.

Klas har också i två omgångar köpt till mark vid Lilla Grönkulla. Först köptes två skogsskiften, skogen bakom garaget och marken längs landsvägen. Sedan hade vi förmånen att få köpa till fyra markbitar till, två längs stranden och två mindre skogsskiften som passade i helheten. Lilla Grönkulla är nu totalt 16 ha, varav omkring 9 är produktiv skogsmark, och har över 200 m strandlinje längs Melsjön.

Lilla Grönkulla fick fiberanslutning hösten 2020. Initiativet Flatenfiber, där Klas var väldigt aktiv, drev frågan i mer än sex år innan vi i samarbete med Telia och kommunen blev klara här i området.

Numera är Lilla Grönkulla lantställe för Klas och hans fru Constanze. Under pandemin tillbringades mycket tid här och med fiberanslutningen finns stora möjligheter att arbeta härifrån.

Under ”läs mer” finns den mer detaljerade historien från 2007 och framåt, år för år.

Rulla till toppen